Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Narrativ medicin - en workshop om läkekonst och annan konst

Nyhet: 2016-12-02

-Narrativ medicin är inget konstigt, det har alltid funnits. Det finns inget gap eller motsättning mot evidensbaserad medicin eller mot traditionell mätning. Så inleder Valdemar Erling, överläkare och hematolog vid Kungälvs sjukhus workshopen om narrativ medicin. Valdemar beskriver narrativ medicin som ett verktyg för att fylla tomrummet mellan mätpunkterna. Små gläntor av möten och berättelser. Språket och konsten är våra verktyg för det som förenar människor, så även i våra roller som läkare och patient. De ger oss frihet att tolka och reflektera menar Valdemar Erling. Så hur skapar vi mening med läkaryrket? Vad är det som gör att vi ersätter patientmötet med tid vid datorn? Hur hittar vi tillbaka till gläntan?

På Kungälvs sjukhus har medicinkliniken med bland andra Valdemar Erling varit eldsjälar när det gäller att förändra patientronderna till att bli personcentrerade med patientens integritet och berättelse i centrum. Detta projekt kallas ”Andra ronden”. Det mänskliga mötet är det mest värdeskapande vi har i vården och dessutom fundamentet för att ställa rätt diagnos menar han. Tar vi vara på berättelsen och hör vad som egentligen sägs får vi en annan helhet för att hjälpa patienten att hantera sin sjukdom.
- Att se varje individ är det svåraste i läkekonsten säger Valdemar Erling till de cirka 60 deltagarna i workshopen.

Rita Charon - foto: Johan WingborgRita Charon, professor i medicin och doktor i humaniora vid Columbia University i New York, var huvudtalare under workshopens första dag. Rita Charon är världsledande inom narrativ medicin och hennes eftertraktade seminarier i New York besöks av forskare från hela världen. Rita Charon betonar Kungälvs sjukhus bidrag till den narrativa medicinen när man som ett av de första sjukhusen i världen löste ett universellt problem med ronden, att den är fragmentiserad. Att integrera kompetenserna i ronden och göra patienten till hedersgäst i sin rond ger en modell för verkligt personcentrerad vård menar hon.


Vi kan använda konsten för att beskriva det som sker på alla sjukhus just nu


En annan del som Valdemar Erling betonar är konsten som verktyg för reflektion och utveckling i vår narrativa kompetens och empati. Här ingår vad vi ska göra med oss själva i mötet med andra.
- Narrativ medicin är en resa, en reflektion. För att reflektera behövs musik, berättelser och litteratur. Vi är själva instrument. Rita Charon beskriver det som en sorts absorption. Nyfikenhet och drivkraft är centrala begrepp för att förstå vem personen vi möter är. Berättelsen bakom människor kan inte gissas. Att få åtkomst till berättelser är att få tillgång till sig själv. All konstnärlig verksamhet och mänsklig interaktion tillåter oss att upptäcka det här.

Rita Charon har länge arbetat med att aktivt sammanföra metoder och kunskap från humaniora in i medicinsk praktik. Inte bara som idéer utan som klinisk praxis. Nu finns narrativa perspektiv med i många medicinska professioner på Columbia University. Det genomsyrar kulturen och det har gradvis etablerats i kliniken:
– Vi lär läkarstudenterna att vara nyfikna säger Rita Charon. Vi visar hur mycket tid man kan spara genom aktivt lyssnande, att inte vara rädd för känslor. Det förenar och ger oss mindre avstånd. Studenterna hamnar då mer i linje med vad de tycker är sitt kall. En berättelse är ett kreativt skeende mellan lyssnare och berättare. Lyssnaren måste vara delaktig och förstå vem hen själv är och sina värderingar. Patienter är ofta mer exponerade men de är människor precis som den vårdande personalen. Att minska avstånden bidrar till en mer rättvisande bild av den verkliga situationen.

För att illustrera visar Rita Charon en tavla av James Abbott McNeill Whistler som föreställer en människa som vandrar i regn på en ödslig strand.
- Patienterna är på stranden säger hon. De är på kanten till en övergång. Vandra lite på stranden med dem!

-Hur gör man med patienter som är krävande och som inte kan acceptera läkarens gränser undrar någon i publiken. Någon som vill ha svar vi inte har och bekräftelse som vi inte kan ge? Rita Charon svarar att det kan vara svårt att möta hungern hos patienten. Behovet att få förstå vad som ska hända och att få veta alla svar kan vara starkt. Hon instämmer i att detta är svårt att bemöta. Läkare vet inte alltid mer än patienten. Hennes råd är att hålla dem sällskap där på stranden. Att inte överge. Förstå att vi alla har behov av bekräftelse och tillhörighet och säg och visa att du inte kommer överge. Stå kvar. Var där. Detta kan ibland vara mer viktigt än att ge mer behandling konstaterar Rita Charon.

Litteraturen, berättelsen och medicinen


Katarina Bernhardsson och Ola Sigurdson, båda forskare inom medicinsk humaniora gav sina perspektiv på ämnet narrativ medicin. Katarina Bernhardsson som är litteraturvetare talade om ”litterära besvär och möten med sjukdom i litteraturen”. Hon visade hur litteraturen kan hjälpa oss att utforska negativa känslor och att gå in i fria rum. Men hjälp av olika exempel från samtidslitteraturen berättade hon hur människokroppen, synen på sjukdom och sjukhuset som scen kan illustrera och utvidga vår förståelse för den del av i princip alla människors liv som innehåller sjukdom. Litteratur och annan konst kan hjälpa oss att se den biologiska kroppen som en del av en större själslig helhet. Det finns ett stort värde i att utvidga vad som är medicin och vad är litteratur menar Katarina Bernhardsson.

Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningskunskap betonade vikten av sammanhanget för att skapa mening och begriplighet till medicinska data.
- Sjukdomen bör betraktas som en dramatisk vändpunkt menar Ola Sigurdson. Efter sjukdom blir inget sig likt. Sjukdomen gör ofta ett oönskat inbrott och har därigenom en stark dramatisk potential. Den måste läkaren förstå för att situationen ska bli begriplig. Berättelsen är därför ett kraftfullt verktyg för att öva sin empatiska fantasi. Ola Sigurdson rekommenderar att ”provköra en läkarroll i fiktionens form” som ett redskap att fundera över sin egen roll. God litteratur kan skola den empatiska fantasin.


Mer än piller och knivar


Ola Sigurdson konstaterar att konsterna kan bidra med att ge oss nycklar till våra och andras känslor. Genom konsten kan vi nå en empatisk delaktighet men också en kritisk distans. Berättelsen om att vara vilse i vården till exempel skapar en inlevelse om hur det inte får gå till. För att se till att något blir en angelägen fråga så måste man berätta om det ur ett mänskligt perspektiv menar Ola Sigurdson. Att skapa fantasi och empati och inlevelse, sammanhang och mening är viktigt för sjukvården. Alla personer är intimt förknippade med en berättelse. Berättelser handlar om att skapa sammanhang. Ola Sigurdson menar att det skett en biologisering inom medicinen där sammanhanget har försvunnit.

Narrativ medicin försöker motverka fragmentiseringen i vården. Det handlar inte om enskilda läkare utan det är ett strukturproblem av komplex natur. Olle Larkö, dekan på Sahlgrenska akademin beskriver det bra enligt Ola Sigurdson: ”det handlar inte bara om piller och knivar”. Utan vår berättelse vore vi ingenting. Den handlar också om vad vi hoppas på och vad vi har för mål i livet. Livets roman måste vi själva. Men det finns medförfattare avslutar Ola Sigurdson.

En narrativ framtid


Workshopen fortsatte sedan under helgen med mycket uppskattade mingel, föreställningar och gruppdiskussioner.

Medicinkliniken vid Kungälvs sjukhus kommer att arbeta vidare med det narrativa perspektivet och klinikens verksamhetschef Ann Törnell som deltog i workshopen ser detta som viktigt del i klinikens framtid. Ett flertal läkare och sjuksköterskor deltog i workshopen och det finns ett gemensamt ansvar och intresse för att ta till vara på patientens berättelse.

Svensk förening för Narrativ medicin kommer också driva arbetet vidare i dessa frågor för att svara upp mot det nationella intresse som finns.

AV:

Artikeln har inga kommentarer, kommentera artikeln.

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2012-02-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?