Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Anne Marie Brodén

Kulturens betydelse för folkhälsan är kraftigt underskattad. Det anser Anne Marie Brodén, riskdagsledamot (m) och ordförande för föreningen kultur och hälsa i Sveriges riksdag. Brodén är övertygad om att vinsterna är många av en breddad syn på mänskligt välbefinnande.
– Jag vill verkligen ha in hela aspekten av att vara människa i vården – ett mer holistiskt och humanistiskt perspektiv om man så vill. Vi är ju som patienter något mer än till exempel ett skadat knä.
– Inte minst problematiken med långtidssjukskrivningar säger något om att kulturen har något att tillföra den traditionella vården. Det har visat sig att satsningar på rehabilitering med inslag av olika kulturupplevelser hjälpt långtidssjuka och patienter med svåra smärtbesvär att bryta ensamheten och få ökad motivation att återvända till arbetet.

Så det krävs ett nytänkande på området?
– Det finns onekligen en så kallad stuprörsproblematik, där sjukvården traditionellt har skiljt mellan olika områden som egentligen hör ihop. Den moderna samhällsplaneringen har nog över huvud taget fokuserat mer på det materiella än det mänskliga och rationaliserat bort viktiga saker utan att riktigt förstå det.
– För att man inte skall trampa vidare i gamla inkörda hjulspår behövs det ett kreativt tänkande inom såväl politiken som forskningen – människor som vågar gå före och säga "det här tror vi på". När det gäller att sammanföra olika forskningsperspektiv på området är Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet onekligen en föregångare.

Vad är föreningen för kultur och hälsa i Sveriges riksdag?
– Det är en grupp som bildades 2007, först av politiker inom Alliansen men som i dag innehåller ledamöter från alla riksdagspartier. Vi försöker på olika sätt få upp frågor om kultur som hälsofrämjande på dagordningen, inte minst genom att ordna regelbundna seminarier. Två exempel på intressanta seminarier är Kultur och hälsa på Dramaten och på Operan.
– Vi bygger även upp ett växande nätverk som i dagsläget består av runt 300 personer från hela landet i landsting och kommuner. Vi har handplockat experter med olika specialintressen och viktiga kunskaper till vår styrelse, bland andra representanter för Kulturrådet och Kultur på recept i Skåne, liksom Ola Sigurdson, föreståndare för Centrum för kultur och hälsa.

Du har själv länge varit intresserad av kopplingen mellan kultur och hälsa?
– Ja, jag har faktiskt tidigare varit ordförande i både Hälsofrämjandet och Folkhälsoinstitutet och arbetade med sjukvårdsfrågor under min tid som ordförande i landstingsstyrelsen i Landstinget Halland och Region Halland. Så jag har sett med egna ögon vad idrott och kultur kan betyda för människors hälsa och vad det betyder för ökad tillväxt i ett län.
– Vi satsade tidigt på vad som kallades fysisk aktivitet på recept – träning för att öka folkhälsan – och som i dag görs i hela landet. Jag frågade mig samtidigt varför man satsar på att få folk att gå på gym men inte kultur, som också verkligen kan berika människors liv. Och i dag genomförs projektet Kultur på recept, där Skåne kommit längst, som undersöker om kulturaktiviteter och kulturupplevelser kan vara del i en rehabiliteringsprocess. Som jag ser det är sådana pilotprojekt oerhört värdefulla då man kan testa nytänkande i liten skala och utvärdera resultaten.

Man kan säga att du vill vidga fokus beträffande vad som främjar folkhälsa?
– Som jag ser det så speglar vår folkhälsopolitik ytterst vår syn på människan, vad hon är och vad hon mår bra av. Och vi behöver nog ta ett steg tillbaka och tänka över hur vi lever och vilka värden som vi i samhället prioriterar. Kulturen hamnar gärna på undantag till förmån för det tekniska och materiella – det märker man inte minst när det görs besparingar. Men det är ju viktigt att tänka på människors välbefinnande i vid mening när man planerar till exempel ett nytt sjukhus eller en skola. På sätt och vis tror jag man kan tala om satsningar på kultur och hälsa i termer av omtanke och framtidstro när det gäller människors kreativitet och inre rikedom. Vi kan bättre som samhälle, brukar jag tänka.

Personfakta

Tjänst: Riksdagspolitiker och ledamot i Kulturutskottet
Född: 1956
Familj:
Make och tre barn plus barnbarn
Politiska intressen: Sjukvård, folkhälsa och kulturfrågor
Drivkrafter:
I grunden en vilja att förändra samhället till det bättre för människor, inte minst utsatta barn och unga, människor med funktionsnedsättning och äldre.
Fritidsintressen:
Allätare på kulturområdet – böcker, musik och film – men också resor, bilar och kulturhistoria.

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2012-12-20]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2012-12-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?