Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Jenny Bergenmar

Det är viktigt att nyansera synen på neuropsykiatriska tillstånd och gränsdragningar mellan normalt och onormalt. Det betonar litteraturvetaren Jenny Bergenmar, som forskar om skildringen av autism i litteratur och andra medier.

Du företräder ett humanistiskt forskningsperspektiv på neuropsykiatriska tillstånd?
– Neuropsykiatriska funktionshinder är en påfallande ny diagnos. Trots att det gjorts stora forskningsinsatser har de humanistiska bidragen varit få. Området har i hög grad dominerats av den medicinska vetenskapen. Men frågan om neuropsykiatriska funktionshinder inbegriper betydligt mer än vad medicinen omfattar – det handlar om hur människor förstås och beskrivs i en bred samhällelig och kulturell mening.
– Jag självt har studerat vad man kallar för representationen av neuropsykiatriska tillstånd i litteratur och andra medier. Framförallt är jag intresserad av självbiografiska berättelser om autism, både i bokform och på internet-forum, som tillför andra perspektiv än de som annars är dominerande i populärkulturen eller, för den delen, journalistiken. Man finner i dem en strävan bort från stereotyperna om autisten som en hyperbegåvad särling à la Rain man eller en empatibefriad psykopat bekant från otaliga kriminalromaner.

Varför har du intresserat dig för ämnet?
– Kanske i första hand för att etableringen av neuropsykiatriska diagnoser har inneburit ett skifte i synen på normalitet. Man kan beskriva dem som en kluven välsignelse för de berörda människorna. Å ena sidan kan en diagnos vara livsnödvändig och innebära ett erkännande. Å andra sidan krymper diagnoserna ramen för vad som anses vara normalt.
– Det finns idag en så kallad neurodiversity-rörelse som istället för att beskriva neuropsykiatriska tillstånd som en funktionshindrande avvikelse ser dem som en normal neurologisk skillnad. Begreppet inbjuder också till att rikta uppmärksamhet mot de fördelar och förmågor som neuropsykiatriska tillstånd kan innebära. De förment objektiva medicinska synsätten på autism har ett problematiskt normativt drag, men de har också haft en ensidig fokus på oförmågor och brister istället för styrkor och egenarter.

Du har varit med om att starta Neurodisabilitynetwork?
– Internationellt talar man om "critical disability studies" och där har det också växt fram en livlig forskning på fältet. Jag fick tillsammans med Hanna Bertilsdotter-Rosqvist, lektor i socialt arbete i Umeå, idén att bilda ett forskningsnätverk för att etablera ett annat perspektiv på området än det medicinska i Sverige. Genom bidrag från Forte kunde vi bilda det tvärvetenskapliga Neurodisabilitynetwork som förenar humanister och samhällsvetare från lärosäten i hela landet. Man hittar oss på webbplatsen neurodisabilitynetwork.wordpress.com.

Personfakta

Tjänst: lektor i litteraturvetenskap.
Ålder: 42 år.
Familj: sambo, två döttrar och en styvson.
Forskningsintressen: digital humaniora, critical disability studies, litteratur-och receptionshistoria.
Drivkraft: att förstå hur människor använder berättelser och att verka för en vetenskap som bidrar till respekt för och erkännande av skillnader, både i samtiden och i historieskrivningen.
Fritidsintressen: djur och natur, konsthantverk, musik samt förstås litteratur.

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2015-10-27]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2015-10-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?