Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Johan Wedel

Den medicinska hälsodiskussionen har mycket att vinna på en ökad öppenhet mot alternativa tankevärldar.
Det anser forskaren Johan Wedel, som är specialiserad på medicinsk antropologi.

– Som socialantropolog studerar jag allmänt hur människor förhåller sig till och tolkar sin omvärld för att utveckla kunskapen om samhällslivets komplexitet och öka förståelsen för icke-västerländska kulturella föreställningar. Man kan också säga att ämnet i sig har en holistisk utgångspunkt såtillvida att det relaterar mänskliga föreställningar och uttryck till ekonomiska, politiska och sociala kontexter.
– Just den medicinska antropologin kretsar kring en kritisk granskning av den västerländska medicinen – biomedicinen – samtidigt som den söker beskriva samband mellan biologiska processer som rör hälsa och sjukdom och sociala och individuella föreställningar.

Vad gör den medicinska antropologin till ett angeläget forskningsfält?
– Den utmanar på många sätt konventionella medicinska tankesätt och har även fått ett genomslag i praktiska vård- och folkhälsosammanhang. Antropologer anlitas idag för utbildning av vårdpersonal och folkhälsoarbetare i vad man kallar för kulturkompetent vård och kulturkänsligt bemötande.
– Det komplicerade samspelet mellan kulturella föreställningar och hälsa har blivit uppenbart även i medicinska kretsar genom studier om placebo – den medvetna behandlingen genom verkningslös medicin – som påvisar hur tänkandet påverkar kroppen och vice versa. Sådana resultat stör inte bara en gängse naturvetenskaplig distinktion mellan kropp och själ, utan de ställer även alternativa behandlingsformer och helande i ett annat ljus.

Vilken inriktning har ditt arbete?
– Jag har forskat om bland annat religiöst botande av sjukdom och så kallad tvärkulturell psykiatri, som båda är centrala delområden inom medicinsk antropologi. Min avhandling Santería Healing rör just icke-västerländskt religiöst helande. Den tar fasta på antropologisk kunskapsbildning kring hur magi, häxeri och olika botanderitualer kan stärka sociala band och även påverka människan emotionellt och kroppsligt. Den tvärkulturella psykiatrin, i sin tur, fokuserar på kulturella föreställningar rörande mental ohälsa. Genom ett brett jämförande perspektiv undersöker antropologer hur den västerländska psykiatrin är påverkad av sociala, kulturella och politiska krafter, men även hur man inom andra föreställningsvärldar uppmärksammar och hanterar mentala ohälsotillstånd, som faller utanför västerländska, psykiatriska kategorier.

Har den medicinska antropologin haft ett genomslag i fler sammanhang?
– Ämnet studerar inte bara alternativa sjukdomsförklaringar, utan även hur globala hälsoskillnader är beroende av strukturella ojämlikheter, som ekonomiska och politiska maktförhållanden. Antropologer har bland annat bidragit till att bredda den vetenskapliga debatten om aidssmittan. Genom att flytta fokus från individuella beteenden och riskgrupper till betydelsen av fattigdom och social marginalisering, har man skapat underlag för nya policydiskussioner om aids och andra globala folkhälsoproblem.

Personfakta

Tjänst: universitetslektor
Ålder: 52 år
Familj:
en dotter
Forskningsintressen: kulturella perspektiv på hälsa, sjukdom, helande och bot
Drivkraft: att förstå världen både utifrån mångfald och holism
Fritidsintressen: dansa salsa, ligga i hängmattan

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2014-06-27]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2014-06-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?