Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

John Armbrecht

Man kan verkligen inte bara mäta kulturens värde i pengar. Det visar företagsekonomen John Armbrecht i en aktuell avhandling.
Armbrecht, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, betonar behovet av mer nyanserade ekonomiska perspektiv på kulturen och dess samhällseffekter.
– Vi befinner oss idag i en situation där ett ekonomiskt synsätt i hög grad kommit att prägla också politiken. Inom kultursektorn är det tyvärr vanligt att man utvärderar institutioner och evenemang i termer av hur mycket pengarna som de genererar. Men man bör tänka efter: är målet för kulturverksamheter i första hand att skapa omsättning enligt principen kassa in och kassa ut?
– Snarare handlar kultursatsningar om att i en vidare mening skapa upplevelser och livskvalitet. Många kulturinstitutioner har därtill som uppgift att fungera som samhällelig mötespunkt eller bevara samlingar till eftervärlden. Det ligger alltså en uppenbar konflikt i att verksamheter som inte i första hand skall vara vinstdrivande måste utvärderas och rättfärdigas i snäva ekonomiska termer.

Men pengar är inte det enda sättet att värdera saker inom företagsekonomin?
– Man kan tänka så här. Om vi till exempel köper en bil så motsvarar priset ganska väl det värde som vi får i marknadsekonomisk mening. Men när det gäller kulturinstitutioner sätts sällan priset på upplevelser enligt den fria marknadens principer. Inte minst är kultur ofta subventionerad för att den skall vara demokratisk och tillgänglig för alla medborgare, oberoende av individens privatekonomiska förutsättningar. Pris i kultursammanhang sätts alltså sällan i första hand för att tjäna så mycket pengar som möjligt – många människor skulle vara beredda att betala mer än det subventionerade priset för att till exempel gå på ett museum. Man skall heller inte glömma bort att det finns människor som själva aldrig konsumerar kultur och betalar för att gå på olika evenemang, men som ändå gladeligen finansierar kulturverksamheten genom skattsedeln då man tycker att den berikar samhällslivet som helhet.
– Pris och inkomster är i sammanhanget helt enkelt inga bra universalmått. Även om pris i kronor och ören onekligen är ett sätt att värdera kulturupplevelser i siffror, så vet man som ekonom att det också finns många andra mätmetoder som kan ge mer rättvisande perspektiv. Ett intressant sätt att sätta ett siffervärde på kultur är till exempel den sträcka som besökare är beredda att åka för att besöka ett konserthus eller museum – människor kan resa både långt och länge för att göra sådant som man värderar högt.

Du förespråkar ett brett samhällsekonomiskt perspektiv?
– Ja, jag tycker att man skall ställa kostnaderna för kulturen mot de värden som skapas i samhället i en vidare mening. Därför har jag också gett min studie en öppen och mångtydig titel: The Value of Cultural Institutions.
– Avhandlingen innehåller bland annat en fallstudie av Vara konserthus. Varaborna kände nog att de växte med två centimeter efter att konsterhuset blev byggt. Det påverkade bland annat hur de såg på sig själva och sin kommun, liksom hur människor på andra håll såg på dem. Konserthuset i Vara är ett bra exempel för att tydliggöra den mångfald av värden som en kulturinstitution kan ha. Den kan konkret erbjuda arbetstillfällen och dra besökare till en stad – men den kan också ha sociala värden och vara värdefull i termer av hälsofrämjande och identitetsbyggande, för både medborgarna och samhället som helhet. Bilden av en sådan kulturinstitution blir kort sagt väldigt komplex sedd ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Man ser då även att konserthuset i Vara hade betydelse för inte bara invånarna i staden, utan också många i grannkommunerna och regionen. När man mäter kulturen skall man ha i åtanke att värden så att säga kan skapas utanför det närmaste geografiska området och ha en stor spridningseffekt.

Personfakta

Tjänst: forskartjänst
Ålder: 32 år
Familj: sambo och två söner, 3 och 1 år
Forskningsintressen:
kulturekonomi, ekonomiska effekter och evenemang och turism
Drivkraft: hur kan vi använda offentliga resurser, det vill säga skattebetalarnas pengar, på bästa sätt?
Fritidsintressen:
jakt, fiske, segling, löpning

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2013-04-02]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2013-04-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?