Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lars Lilliestam

Musiklyssnande är mycket viktigt för människors välbefinnande. Det betonar Lars Lilliestam, professor i musikvetenskap.
Lillestam har en omfattande erfarenhet av forskning om människors musiklyssnande och han vill nu undersöka dess vidare hälsodimensioner.

– När vi lyssnar på musik påverkas hela människan, fysiskt och psykiskt. Det händer saker i våra hjärnor, muskler och organ som, i sin tur, leder till både emotionella och intellektuella reaktioner – känslor, associationer och tankar. Kort sagt, vi inte bara känner, utan också tänker saker med hjälp av musik. Vi kanske funderar över livet, löser ett problem eller upplever att vi inte är ensamma. Kanske får vi bekräftat att andra känner likadant. En sång kan sätta ord på upplevelser och känslor på ett sätt som vi inte alltid klarar av själva eller få oss att komma i kontakt med djupare erfarenheter och minnen. Med hjälp av musik kan vi skapa en känsla av identitet och söka svar på frågor som "vem är jag", "vad tycker jag", "vad tror jag på".
– Det blir då också intressant – för att inte säga grundläggande – att som forskare undersöka vad människor hör som ger dem dessa upplevelser. Vilken musik? Vilka låtar? Vilka strukturer i musiken ger upphov till olika effekter? Jag vill gräva i frågan på djupet genom att låta människor prata mycket och länge om musik som man blir berörd av.

Påverkar musik folkhälsan?
– Ja, det verkar så. Fast då måste vi tänka på hälsa inte som frånvaro av sjukdom, utan mera i termer av välbefinnande – att man är tillfreds med tillvaron. Musikterapi används ju sedan länge kliniskt i sjukvården med stor framgång, men jag är mera intresserad av vad vi kan kalla musikalisk självterapi, alltså hur människor i vardagen använder musik för att påverka sitt humör och sinnestillstånd, peppa upp sig, deppa, sörja eller slappna av. På ett eller annat sätt för att må bättre.
– Tidigare har min kollega Thomas Bossius och jag djupintervjuat 42 människor om vad de gör med musik inom projektet Musik i Människors Liv. Vi beskriver i boken Musiken och jag (2011) hur intervjuerna visar att människor ofta är väldigt medvetna om vad musik gör med dem och vilka effekter musik har på just dem. Man väljer musik med stor omsorg – och det viktigt att man väljer den själv för att den skall ha effekt. Människor tenderar att uppleva mer eller mindre påtvingad musik som störande och irriterande.

Berätta mer om sambandet mellan musiklyssnande och existentiell folkhälsa?
– Hälsa kan, som sagt, vara många saker. I Världshälsoorganisationens (WHO) definition av existentiell hälsa ingår aspekter som känsla av sammanhang, meningsfullhet, kontroll och hopp – det vill säga att det finns något som är värt att leva för. Det handlar i vid mening om livstolkning, funderingar över livet och varför man blev den man är. Musik är avgjort ett bra redskap för att bearbeta sådana frågor, även om det givetvis inte behöver vara det för alla. Människor hittar olika strategier för att må bra eller bättre: läsa, se på film, fiska, idrotta, promenera i skogen och så vidare.

Du arbetar alltså med en ny infallsvinkel inom svensk musikforskning?
– Vi är inte så många i Sverige som intresserar oss för de här frågorna, men det finns desto fler i Norge, Danmark, Finland, USA, England och Tyskland. Litteraturen om kultur och hälsa och musik och hälsa växer enormt internationellt. Såväl psykologer, terapeuter, neurologer som hjärnforskare undersöker detta – men av någon anledning få humanister och ännu färre musikforskare. Men det nordiska forskarnätverket MUCH (Music, Culture and Health) knyter ihop forskare med intresse för den här sortens frågor och nya nätverk växer fram.
– Jag tror verkligen att man måste arbeta mångvetenskapligt för att förstå samspelet mellan människa och musik ur ett hälsoperspektiv. Det finns inte bara många frågor som vi har otillfredsställande svar på eller som inte undersökts, utan det finns dessutom många knepiga föreställningar om musik som krånglar till det. Obevisade skrönor och mirakelhistorier om musikens undergörande effekter cirkulerar även inom vetenskapen. Att mer systematiskt och nyanserat försöka belysa hur mekanismerna konkret fungerar är komplicerat, men viktigt!

Personfakta

Tjänst: professor i musikvetenskap
Ålder: 61 år
Familj: hustru, tre utflugna barn, ett barnbarn, en katt
Forskningsintressen: modern musikhistoria och vad människor gör med musik – och musik med människor. Vill starta ett nytt mångvetenskapligt projekt om musiklyssning och hälsa.
Drivkraft: nyfikenhet, undran och irritation över att en del saker beskrivs på sätt som jag inte tror stämmer.
Fritidsintressen: umgås med familj och vänner, lyssna på musik, läsa skönlitteratur, idrott, gå på gym, spela bridge, resa, vara i Berlin – förr spelade jag mycket gitarr, men det hinner jag inte med nu för tiden.

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2013-01-28]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2013-01-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?