Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lauren Lissner

EpiLife är en omfattande medicinsk forskningsmiljö vid Göteborgs universitet som studerar fysisk och mental folkhälsa ur ett livstidsperspektiv. Föreståndaren Lauren Lissner, professor i epidemiologi, undersöker själv fetma – ett samhällsfenomen som ökade drastiskt i Sverige under 1980-talet.
Men hur motverkar man utbredningen av fetma bland befolkningen?

– Vuxenfetma är allmänt knuten till en rad kroniska sjukdomar, däribland diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, olika former av cancer och demens. Det är dock hos barnen som fetmans negativa effekter på den övergripande livskvaliteten är mest påtagliga. Det är också inom denna åldersgrupp som man främst bör motverka fetma för att mer effektivt förebygga hälsoriskerna i framtiden.

EpiLife arbetar med befolkningsstudier som sträcker sig långt tillbaka?
– Ja, det genomfördes flera viktiga epidemiologiska arbeten vid Göteborgs universitet på 1960-talet. Till exempel gjorde man 1963 studier av män som fötts 1913 och då var 50 år gamla. Detta följdes upp 1968 av en befolkningsundersökning av kvinnor mellan åldrarna 38 och 60 år. Det görs faktiskt än i dag uppföljningar av personer som medverkade på den tiden.

Vad tillför ett sådant större tidsperspektiv?
– Vår forskningsfokus vid EpiLife kan, som sagt, sammanfattas som mental och fysisk hälsa ur ett livstidsperspektiv. De tidigare undersökningar som jag nämnt följde personer från medelåldern och framåt. Våra senare studier börjar dock redan med barndomen. Ser man exempelvis till min egen forskning om fetma, så står det klart att fetma i unga år kan få stora konsekvenser för både den mentala och fysiska hälsan senare i livet.

EpiLife är en stor men också tvärvetenskaplig forskningsmiljö?
– Vi är ett nätverk av epidemiologiska forskare från olika delar av Göteborgs universitet med en rad olika specialiteter, däribland hjärtmedicin, näringslära, fetma, psykiatri, psykologi, primärvård, statistik och kliniska laboratoriestudier. Vi arbetar tillsammans för att utveckla nya forskningsperspektiv över våra respektive områden, till exempel näringsstudier, fetma och demens. Vi försöker också skapa tillfällen för yngre forskare inom de olika grupperna att regelbundet mötas och utbyta idéer.

Vad är dina framtidsmål för EpiLife?
– Att det skall bli ett permanent forskningscenter under ledning av det yngre forskarnätverk som vi byggt upp. Gruppen heter "EpiLife Futures".

Personfakta

Tjänst: professor i epidemiologi
Ålder: 56 år
Familj: maken Stellan, döttrarna Allison och Emilie, samt sonen Daniel
Drivkraft: samarbete, synergi – och en rejäl dos koffein
Forskningsintressen:
folkhälsa, epidemiologi, fetma
Fritidsintressen: litteratur

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2012-06-01]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2012-06-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?