Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Marie Demker

Diskussionen om sambandet mellan kultur och hälsa kan berika förståelsen av vad som utgör ett gott samhälle. Det poängterar Marie Demker, professor i statsvetenskap och ledare för forskningsprogrammet "Religion, kultur och hälsa".
– Inom statsvetenskapen finns det ett etablerat forskningsområde kring hur man får till stånd ett gott styrande. En rad kvantitativa analyser har visat att en närvaro av mellanmänsklig tillit och opartiska institutioner är viktiga för att uppnå god sjukvård, hög livslängd och utbildningsnivå.
– Samtidigt tillför nya studier mer sofistikerade analyser. Till exempel utreder Sten-Åke Stenberg i Född 1953: Folkhemsbarn i forskarfokus på djupet samband mellan hälsa och hemmiljö, uppväxtförhållanden respektive skola. Intressant nog visar Stenberg att människan förefaller vara mer tålig för hårda levnadsförhållanden än vad som tidigare antagits, medan vissa sociala och personliga förutsättningar tycks vara svårare att kompensera för.

Du anser att statsvetare alltför länge diskuterat faktorer som rör kultur och hälsa som mer eller mindre naturgivna och universella?
– Det finns all anledning för dagens forskare att kritiskt reflektera över sina utgångspunkter. Att till exempel unga människor beskriver en ökande ohälsa är kanske inte en självklar trend. Hur definierar svarspersonerna hälsa och välbefinnande idag jämfört med 1950? Hur hänger uppfattningar om välbefinnande samman med förändrade mönster i familj, arbete och politisk delaktighet? Och vilken grad av individuella avvikelser tolereras idag jämfört med dåtidens samhälle?
– Jag anser att den statsvetenskapliga forskningen har visat ett alltför begränsat intresse för normativa frågor inom området med kulturell koppling, som religion och familjeband. Det är viktigt att ta fasta på att föreställningar om god och dålig hälsa är kulturellt betingade. Det mångkulturella samhället består verkligen av många kulturer och det finns en risk att dominerande gruppers referensramar skymmer eller exkluderar andra traditioner.

Vilket perspektiv tillför du själv?
– Min forskning kretsar kring religionens roll i offentligheten, liksom hur synen på nationell och kulturell gemenskap påverkar välfärd och välbefinnande i samhället.
– En grundfråga är huruvida ett liberalt samhälle ska förhålla sig uppmuntrande eller motverkande till religiösa vanor. En annan fråga är huruvida familjens roll och värderingar om religion, kultur och språk har företräde framför en statligt främjad norm. Sådana frågor påkallar såväl filosofiskt orienterade analyser kring det offentligas roll som empiriska studier med nationella jämförelser. Det är också relevant att undersöka betydelsen av religiösa föreställningar för social delaktighet och personligt välbefinnande. Även om det är väl belagt att religiösa och kulturella gemenskaper har betydelse för individens välbefinnande, betyder detta inte att alla sådana gemenskaper nödvändigtvis är av godo för samhället som helhet.

Personfakta

Tjänst: professor
Ålder: 54 år
Familj: ja, stor
Forskningsintressen: samhällsförändring, politiska partier och idéer, politisk filosofi, fransk politik
Drivkraft: nyfikenhet, ansvar, omsorg
Fritidsintressen: mänsklig kultur i olika former

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2015-02-05]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2015-02-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?