Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Morten Sager

Vad kan vetenskapsteorin tillföra sjukvårdsforskningen? Mycket, anser Morten Sager, lektor i vetenskapsteori.
Sager undersöker, tillsammans med ämneskollegor och forskare i socialmedicin på Sahlgrenska, hur de nya standardiserade riktlinjerna för sjukskrivningstid tillämpas i vardaglig praxis.

– Vårt projekt handlar om det försäkringsmedicinska beslutsstödet, som är en omfattande reform för att göra sjukskrivningsprocessen mer enhetlig över hela landet. Genom beslutsstödet skall både hälso- och sjukvården och Försäkringskassan få formella riktlinjer vid bedömning av en persons arbetsförmåga vid ett visst sjukdomstillstånd eller diagnos. Vi har tyvärr funnit att det saknas forskning och kompetens om det mest centrala i hela processen – alltså det som beslutsstödet skall standardisera – nämligen bedömningen av människors arbetsförmåga. Det vill säga när, hur mycket och med vad man vid ett visst sjukdomstillstånd faktiskt kan arbeta.

De standardiserade riktlinjerna riskerar alltså att skava mot verkligheten?
– Frågan om människors faktiska arbetsförmåga besvaras, i många fall, inte genom den typ av formaliserade förenkling som beslutsstödet innebär. Man har så att säga satt vagnen framför hästen. I stället för att satsa resurser för en kompetenstillväxt inom olika yrkesgrupper som sedan kan förenklas i ett beslutsstöd, så har man försökt att standardisera något som väldigt få vet någonting om. Det hjälper ju inte att likrikta bedömningar av arbetsförmåga när få i den faktiska verkligheten i grunden kan göra bedömningar av arbetsförmåga – tumregler kan förenkla för någon med kompetens, men inte i sig överföra kompetens.

Du har arbetat med en liknande problematik i ett projekt om evidensbaserad medicin?
– Ja. jag har tidigare undersökt hur evidens – eller kort och gott bästa tillgängliga kunskap – tas fram, förs vidare och används framför allt inom hjärtsjukvården. Olika aktörer i hälso- och sjukvården kan dock mena olika saker med evidens beroende på vilken uppgift som man har i helheten. Därför står valet ofta inte mellan evidens och okunskap, utan mellan evidens och evidens. Då blir plötsligt saker och ting ganska komplicerade.

Varför är du intresserad av spänningen mellan abstrakt teori och konkret verklighet?
– För det första för att detta själva ödesfrågan för all forskning. Hur skall man nå ut till de människor som behöver forskningsresultaten, vare sig det är nya mediciner, behandlingar eller – för att ta ett mer humanistiskt forskningsexempel – ett annorlunda perspektiv på världen. För det andra underskattar forskare ofta de specifika omständigheterna i det lokala, individuella och vardagliga. Mycket forskning bygger på abstraheringar och det är gott och väl – bara man vet om att halva jobbet återstår.

Kan vetenskapsteorin slå bryggor mellan forskningsvärlden och den praktiska vårdverksamheten?
– Enormt mycket mer än vad som nu görs. Som vetenskapsteoretiker är man ofta den enda som talat med alla människor längs med hela kedjan, från Socialstyrelsen till landstinget, behandlande läkare och patienter. Den erfarenheten gör att man får en blick för vilka frågor, behov och möjligheter som det finns på olika platser i systemet. Samtidigt har man som vetenskapsteoretiker en analytisk kompetens att abstrahera och analysera. Man sitter så till vida på en stor potential att skapa övergripande förståelse och slå bryggor. En sådan konkret brygga arbetar jag med nu, nämligen en masterutbildning i evidensbasering. Tanken är att både föra vidare metodkunskap om evidensbasering, men också öka reflektionen kring vad standardiseringar och utvärderingar gör med det konkreta vård- och omsorgsarbetet.

Personfakta

Tjänst: universitetslektor
Ålder: 39 år
Familj: gift, två barn
Forskningsintressen: aktörnätverksteori (ANT), teknik- och vetenskapsstudier, evidensbaserad medicin
Drivkraft: jag vill förstå och förändra
Fritidsintressen:
kyrkligt aktiv (om det nu är ett fritidsintresse!), tv-serier, film och litteratur, liksom konditionsidrotter som löpning, paddling och inlines.

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2012-10-16]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2012-10-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?