Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pam Fredman

Pam Fredman är rektor för Göteborgs universitet och en tung förespråkare för kultur och hälsa. Enligt Pam Fredman tillhör forskningsområdet framtiden – men det kräver ett långsiktigt tänkande och seriösa politiska satsningar.
– För att få till stånd högkvalitativ forskning inom ett nyskapande fält som kultur och hälsa behövs tålamod. Det är omöjligt att etablera ett nytt vetenskapsområde över en natt om man har kvalitativa ambitioner. För att bygga upp upp nya tvärvetenskapliga strukturer krävs långsiktigt och organiskt arbete. Det är genom att stimulera nya möten och samarbeten mellan forskare från olika etablerade discipliner som man lägger en stabil grund.
– Nya ämnen växer fram på sikt. Idag är till exempel genusvetenskap och miljövetenskap självklara discipliner, men för inte så länge sedan fanns de inte. I fallet miljövetenskap var det naturvetare och ekonomer som byggde upp en bärkraftig ämnesidentitet, successivt och med engagemang.

Hur ser du på framtiden för kultur och hälsa som forskningsområde?
– Jag upplever att det finns ett stort intresse från politiker på nationell nivå. Det finns idag inte minst ett riksdagsutskott för kultur och hälsa med representanter från de olika partierna. Samtidigt har området ännu inte fått full legitimitet då det inte varit föremål för stora satsningar. Kultur och hälsa är ett i hög grad tvärvetenskapligt forskningsområde som är beroende av möjligheten att söka forskningspengar över traditionella ämnesgränser. Det krävs, kort sagt, omfattande och riktade forskningsanslag. Utlyser man sådana forskningspengar skickar man en signal om områdets betydelse till universitetssverige.

Men saker och ting rör sig i rätt riktning?
– Det har hänt mycket. För fem, sex år sedan var det få som hört talas om kultur och hälsa, men idag är frågan med på dagordningen i riksdagen.
– Samtidigt måste man från politiskt håll vara tydlig med nödvändigheten av nya kunskaper på området. Och man måste sedan också använda sig av forskningen som underlag för sina beslut. Det går inte bara att ha möten där man säger att "detta är bra". När det väl kommer till kritan krävs tydligt agerande från både riksdagspolitiker och olika departement.

Har Göteborgs universitet en nyckelroll att spela?
– Absolut. På Göteborgs universitet finns alla viktiga kompetenser inom forskningsområdet, från medicin och naturvetenskap till humaniora och allt där emellan. Det är resultatet av vår allmänna strävan mot att utveckla och profilera oss som ett brett universitet. Men även om vi sitter på en mångfald av kompetenser, innebär det inte att vi ska jobba ensamma. Ingen tjänar på att vi försöker vara herre på täppan eller sitta och hålla på kunskap. Vi måste hela tiden samarbeta och föra en dialog med andra universitet och olika samhällsaktörer.

Vilken funktion har Centrum för kultur och hälsa i sammanhanget?
– Som jag ser på saken är centrumbildningen den nod på vårt universitet som ska driva forskningsperspektivet framåt. Centrum för kultur och hälsa är kittet som kan förena olika ämnesdiscipliner. Det ska på samma gång stimulera nytänkande, skapa kontaktytor mellan forskare och möten som leder till framtida forskningsprojekt. Centrumbildningen ska samordna och entusiasmera till samarbete i organisationen.

Du har varit engagerad i området under nästan hela din tid som rektor?
– Jag kommer själv från medicinhållet och det har blivit uppenbart för mig att det finns så mycket att uträtta. Vi kommer aldrig att kunna göra alla människor friska, men kultur och hälsa är ett perspektiv som riktar uppmärksamhet mot förbisedda mänskliga dimensioner av vården. Ett konkret och personligt exempel är min egen mamma som lider av reumatism. Vad som verkligen är viktigt för henne som människa är mycket vardagliga saker som gärna faller utanför de gängse medicinska ramarna. Hon vill kunna gå ut och äta bland alla andra, som vem som helst, och helt enkelt känna sig litet fin. För henne är sådant en viktig del av livet, även om hon har lika mycket värk för det.

Personfakta

Tjänst: rektor för Göteborgs universitet och professor i neurokemi
Ålder: 63 år
Familj: man och tre barn
Forskningsintressen: allting som driver kunskapen framåt
Drivkraft: optimistisk framtidstro
Fritidsintressen: friluftsliv, matlagning, bokläsning

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2013-06-17]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2013-06-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?