Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Thomas Lindén

Miljön som patienter vistas i på ett sjukhus påverkar deras rehabiliteringsprocess. Det är Thomas Lindén, professor och specialistläkare i neurovetenskap och psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhus, helt säker på.
– Det finns många och välgrundade studier som visar att man kan påverka patienters läkning genom åtgärder som går utanför de gängse medicinska ramarna. Biologiska interventioner är verkligen inte det enda sättet att bota skador på det mänskliga medvetandet och intellektet. Själv har jag arbetat inom forskningsprojekt vid Sahlgrenskas Centre for Brain Repair and Rehabilitation (CBR), där patienter med olika slags hjärnskador, som stroke och Parkinsons sjukdom, fått ägna sig åt rytmikövningar och musiklyssnande med goda hälsoresultat.
– Man brukar i sammanhanget tala om forskning om en så kallad berikad miljö. Det går bland annat att skapa en sådan genom olika slags fysiska och sociala aktiviteter. Ett annat sätt, som jag personligen tycker är mycket spännande, är vad man kallar för sinnesstimulering. Det kan handla om olika typer av kulturaktiviteter, men också om att skapa mer levande miljöer på sjukhuset.

Sjukhusmiljön kan alltså ha betydelse för läkningsprocesser?
– Absolut. Det finns starka studier som visar på betydelsen av miljöer som stimulerar sinnena. Till exempel undersökte man i en mycket känd studie en sjuksal där häften av patienterna låg i sängar med utsikt mot en tegelvägg, medan den andra hälften kunde se ut över en skog. Studien visade klart att patienterna som hade den mer trivsamma utsikten använde mindre smärtstillande läkemedel, behövde vara inlagda färre dagar och var i bättre skick när de blev utskrivna.
– Miljöaspekten är tyvärr något som man sällan reflekterar så mycket över inom sjukvården. Det finns traditioner och konventioner som säger hur en sjukhusmiljö skall vara. Det handlar om alltifrån vilka färgskalor som rummen och korridorerna skall gå i till vilken sorts mat som serveras – hur den skall smaka och vad den skall innehålla. Men forskning visar alltså att man genom att tänka nytt inom området kan påverka patienternas möjligheter att återhämta sig såväl fysiskt som psykiskt. Man har också tagit fasta på detta vid Göteborgs universitet och till exempel på Chalmers finns det ett centrum för vårdbyggnadsforskning. Detta fokuserar inte bara tekniska aspekter, som hur man bygger lokaler för att bäst begränsa smittspridning, utan också just frågor om arkitektur och design.
– Ett aktuellt tänkvärt exempel i sammanhanget är den i dag starka trenden inom sjukvårdspolitiken mot att alla patienter skall ha egna rum. Men det är snarast så att forskningen pekar mot att patienternas återhämtning inte stimuleras av ensamhet, utan, tvärtom, av sociala kontakter.

Hur kommer det sig att du började arbeta inom detta forskningsområde?
– Mitt intresse väcktes för ungefär tio år sedan då jag studerade problem med minne och tänkande hos strokepatienter och funderade på hur man kan förbättra rehabiliteringen. Jag läste forskningsresultat om läkningen hos djur som vistades i så kallade stimulerande och icke-stimulerande miljöer. Det var slående hur stark medicinsk inverkan som olika miljöfaktorer visade sig ha. Eftersom det handlade om laboratorieexperiment så talar vi om mätbara, hårda data – det är med andra ord ingen tvekan om att detta har effekt. Frågan är snarast hur man på produktiva sätt skall översätta sådana resultat till en klinisk miljö för människor.
– Man kan konstatera att det finns många spännande och lovande forskningsresultat, men att det återstår så mycket att göra. Det är otvetydigt så att det finns starka effekter som man i dag inte fullt ut förstår alla innebörder av. Likaså har de rön som finns bara i en begränsad omfattning blivit omsatta i praktiken. Ett problem är att det finns mycket insamlade data, men att det utarbetats få modeller för hur kunskaperna skall kunna tillämpas i den kliniska verksamheten.

Du anser att forskningen på området kräver breddade tvärvetenskapliga perspektiv?
– Vi har tyvärr idag ett vetenskapligt system som i en alltför liten utsträckning premierar att forskare inom olika discipliner rör sig utanför eller ens i kanterna av sina respektive kunskapsfält. Det finns gamla strukturer som låser fast oss, inte minst åtskillnaden mellan fakulteter och reglerna för ansökningar om forskningsanslag. Det ligger på så vis en stor utmaning för forskare inom olika ämnen – såväl naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga som humanistiska och konstnärliga – att röra sig utanför sin "bekvämlighetszon" och knyta nya kontakter över traditionella ämnesgränser. Samtidigt är det, som sagt, ett strukturellt problem, vars lösning till stor del är beroende av medvetna strategier och åtgärder på ett övergripande plan.

Personfakta

Tjänst: överläkare i Neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset med inriktning på strokesjukvård. Specialist i neurologi och psykiatri, samt docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet och gästprofessor vid Florey Institutes of Neu-roscience and Mental Health i Melborune, Australien
Ålder: 50 år
Familj: gift med Elisabeth och vi har tre fantastiska döttrar som just blivit vuxna
Forskningsintressen: vårt medvetande, tänkande, intellekt och känsloliv – hur de påverkas av hjärnskador och neurologiska sjukdomar samt hur man kan stimulera förbättring av dem, inte minst efter sjukdom och skada, där det just nu mest intressanta är fysisk aktivitet, berikad miljö och kulturaktiviteter
Drivkraft: perspektivet att utveckla och förbättra sjukvård och rehabilitering, men även förbättra till exempel lärande i skolan, utveckling av grupper och organisationer eller personlig utveckling hos individer
Fritidsintressen:
tekniska mojänger, fruktodling, språk, historia och kultur, utomhusaktiviteter

 [Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2013-04-25]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2013-04-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?