Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Valdemar Erling, överläkare

Valdemar Erling är läkaren som startade projektet "Andra ronden" på Kungälvs sjukhus. Andra ronden är ett exempel på narrativ medicin, ett angreppssätt där patientens berättelse står i centrum. 

Hur skulle du beskriva narrativ medicin?
- För att närma sig något medicinskt måste man ägna sig åt stora jämförande studier och undersöka hur effekter blir på gruppnivå. Alla algoritmer och guidelines som används i vården bygger på gruppdata. Men verkligheten är ju att man undersöker en patient. Då måste man visserligen kunna sitt gruppdata, men för att applicera det på rätt sätt på patienten så har det alltid inom medicinen funnits en plats för berättelsen- det narrativa. 

- Innan den moderna medicinen gjorde sitt inträde på 1700-talet ägnades väldigt mycket tid åt den enskildes berättelse. Man skrev ner långa anamneser och bedömde patienten utifrån dem. I slutet av 1800-talet blev tendensen i stället att man samlade in stora mängder data, man drar slutsatser och gör undersökningar. Diagnoser börjar bygga på analyser av cellen. Detta ledde till att man tappade fokus på människan och istället riktar den mot själva sjukdomen. Det har ju varit positivt på många sätt, det är ju därför medicinen har utvecklats så väldigt snabbt. Men för den enskilde människan som drabbas av sjukdom är ju berättelsen så viktigt för det är ju den som gör oss unika. Berättelsen är ett viktigt instrument för att ställa diagnos och det har vi också tappat lite idag, man litar mycket på provtagningar och mätningar.

- Trots det är vi inte mycket bättre på diagnostik idag än för 20-30 år sedan. Man har tappat anamnesens betydelse och patientens berättelse. Det är problematiskt eftersom berättelsen hjälper oss både att bemöta patienten och den hjälper patienten att hantera sin sjukdom. Berättelser är också det som berör oss som vårdare, det som gör att människan träder fram. Detta kan i förlängningen berika våra arbeten, det blir ett verktyg att möta sig själv.

Behöver medicin bli mer tvärvetenskapligt?
-Om vi ska ägna oss åt medicin och att bota människor måste det också finnas en anledning till att göra detta. Sjukdom i sig berör oss väldigt djupt mänskligt. Sjukdom förändrar våra liv drastiskt. Sjukdomshistorien hör till vår levnadshistoria. Då måste också medicinen vara öppen för det. Vi inom vården möter människor i svåra och sorgtyngda lägen. Detta är ju något som humanioran talar mycket om. Vår kultur såsom böcker filmer och musik: det är det som får oss att förstå våra liv och även oss själva. Det vore väldigt konstigt att ha medicin utan humaniora, det skulle bara bli ett krig mot sjukdomar.

-Min förhoppning är att narrativ medicin kan bli en mötesplats för olika discipliner och fakulteter. 

Du är ju även musiker, på vilket sätt hör musik och hälsa ihop?
-Visserligen finns det kanske ett samband, till exempel har man kunnat se att strokepatienter återhämtar sig snabbare med hjälp av klassisk musik. Men det är inte det som är det viktiga för mig. Musik handlar för mig om att skapa värde i livet. Vi behöver kultur för att förstå vad det är att vara människa. Men kultur i sig är inte en medicin för mig. I perioder när jag själv mått dåligt har jag inte alltid orkat lyssna på musik. Kultur ingår i välbefinnande men det viktiga för mig är vårt kulturarv och förståelsen för att vara människa på ett djupare plan. Men med det sagt, det är klart att vi påverkas, det finns många exempel på det.

Personfakta:

Tjänst: Överläkare i hematologi vid Kungälvs sjukhus där han även är studierektor för AT-läkare. Medicine licenciat i klinisk immunologi 
Familj: Fyra barn 
Drivkrafter: -Det låter som en klyscha men för mig är det mötet med andra människor. Mötet och etiken. Det händer något med den etiska kompassen när du ser en annan person i ögonen. Det roliga med läkaryrket är att man möter alla sorters människor. När arbetet blir tungt tycker jag att jag kan vila i mötet med patienter. Mellan alla organisatoriska frågor, administration, möten och åsikter så blir mötet med människor en ö.
 

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Lovisa Aijmer|Sidan uppdaterades: 2016-09-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?