Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Yvonne Leffler

Studiet av populärlitteratur kan berika förståelsen av våra livsvillkor. Det anser Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, som leder forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa.
Hon menar att dagens storsäljande vampyr- och så kallade chick lit-romaner tydligt speglar vår tids idéer och ideal om hälsa.

– Modern vampyrlitteratur kretsar kring innebörden av att vara människa både moraliskt och fysiskt. Till exempel Stephenie Meyers Twilight-saga speglar en fixering vid hälsa och skönhet och en önskan om att övervinna döden, men även funderingar över vilka konsekvenser evig ungdom kan få. Chick lit, i sin tur, fungerar som ett slags fiktiv självhjälp. De handlar om kvinnan i kris – både privat och yrkesmässigt – som mot alla odds uppnår lycka och framgång. Dessa berättelser om unga kvinnor i karriären kan fungera som rådgivande illustrationer av hur en kvinna kan ta itu med sina problem, bearbeta sin kärleksbesvikelse eller depression och vända motgång till framgång på jobbet.

Ditt arbete ingår i forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa?
– Ja, inom programmet forskar såväl litteratur- och filmvetare som religions- och statsvetare om vilken roll kultur och livsåskådning har för hälsa och välbefinnande. Jag själv undersöker, som sagt, betydelsen av vår tids populära fiktiva berättelser i sammanhanget. Jag analyserar hur grundläggande värderingar gestaltas i storsäljare som Stieg Larssons Millenium-trilogi, Twilight-sagan och Kajsa Ingemarssons chic lit-romaner, samt hur och varför just den här typen av berättelser upplevs som viktiga och meningsfulla för så många människor idag.

Kan man säga att litteraturen speglar vår tids föreställningar om sjukdom och hälsa?
– Fiktiva berättelser speglar alltid sin tids uppfattningar, samtidigt som de bidrar till att bekräfta och forma föreställningar om olika företeelser. Vad gäller sjukdom och hälsa har varje tid sina "modesjukdomar" – vissa sjukdomstillstånd som är mer framträdande än andra. Detta säger något om vad människor känner igen sig i och vill fördjupa sig i.

Finns det några särskilt aktuella hälso- och sjukdomsteman i populärlitteraturen?
– Om det var tbc och syfilis som beskrevs i slutet av 1800-talet är det i dag fokus på psykiska sjukdomstillstånd. Vår tids fiktiva huvudpersoner brottas med depressioner eller känslor av meningslöshet. Ofta kopplas figurernas lidanden till ett allmänt samhällstillstånd. Det är nog ingen tillfällighet att populära detektiver, som Kurt Wallander, på grund av sitt jobb får göra avkall på familjelivet. Polisarbetet får Wallander att missköta sin hälsa: han stressar och sover för lite, äter och dricker fel, glömmer att motionerar, et cetera. Vem av oss känner inte igen sig i detta?

Hur kan mötet med fiktionen bidra till människors välbefinnande?
– Fiktiva berättelsers förmåga att få oss att se världen ur huvudpersonens perspektiv är ett effektivt sätt att göra indirekt erfarenheter och föreställa sig hur något skulle kunna vara. Vi får nya kunskaper om olika mänskliga tillstånd, men också nya emotionella och kognitiva erfarenheter utan att utsätta oss för mental och fysisk risk. Man kan till exempel ta del av hur det är att drabbats av dödlig cancer utan att själv behöva dö av det. Istället bidrar inlevelsen till vi blir berikade med nya tankar och upplevelser.

Kan man säga att sambandet fiktion och hälsa är ett forskningsområde för framtiden?
– Absolut! Modern sjukvård har i hög grad inriktat sig på att snabbt bota, operera och medicinera påtagliga kroppsliga sjukdomar som olycksskador eller hjärtproblem. Ofta glömmer man bort de mänskliga aspekterna av att drabbas av allvarlig sjukdom och utsättas för långa behandlingar. För att få till stånd bättre rehabiliteringar måste vi bättre förstå hur människor upplever sjukdomar och vad som är meningsfullt på ett djupare plan i livet. Just detta kan vi lära oss av fiktiva berättelser, samtidigt som vi också mer aktivt kan arbeta med filmen och litteraturen i vården, så kallad biblioterapi.

Personfakta

Tjänst: professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Familj: make och katt, syskon och syskonbarn
Forskningsintressen: narratologi och receptionsteori, just nu vårt behov av fiktiva berättelser i form av skräckromaner, skräckfilm, kriminallitteratur; arbetar också med den tidiga svenska 1800-talsromanen och hur den spreds i Europa.
Drivkraft:
behovet av att ställa och besvara frågor, i synnerhet sådana som inte har ett givet svar
Fritidsintressen: kopplar gärna av med långvandringar och löpning, opera och matlagning tillsammans med vänner och familj

[Intervjun gjord av Daniel Brodén och publicerad 2012-06-26]

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 100, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2012-06-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?