Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Aktiviteter

Sedan starten 2012 har Centrum för kultur och hälsa genom en rad aktiviteter och evenemang har vi skapat nya kontaktytor – både inom universitetet och med allmänheten.
I slutet av 2016 var vi medarrangörer till en work-shop om narrativ medicin vid Kungälvs sjukhus. Nedan återpubliceras ett reportage i GU Journalen.

Läkare som medmänniska och konstnär

Hälsan tiger still. Men sjukdomar bär på en berättelse.
– Genom att vara uppmärksam och i bästa mening nyfiken kan vårdpersonal locka fram patientens historia. Att göra det är bokstavligen en konst, förklarade Rita Charon under en workshop på Kungälvs sjukhus i slutet av november.
Hon är initiativtagare till programmet Narrative medicine vid Columbia University i New York.

Bland de medverkande i workshoppen den 25–26 november fanns Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap samt föreståndare för Centrum för kultur och hälsa. Han förklarade vad narrativ medicin är genom att använda sig själv som exempel.

– Just nu har jag förmodligen en ovanligt hög puls. Men vad säger det om mig? Inte så mycket; det är först när pulsen sätts i sitt sammanhang, nämligen att jag som humanist känner mig ganska nervös över att föreläsa inför en grupp sjukvårdspersonal, som den blir begriplig.
 

På bilden: Ola Sigurdson

Narrativ medicin är dock inte ett alternativ till evidensbaserad medicin. Istället handlar det om etik i vid mening och om att erkänna människan som något mycket mer än ett biologiskt system, förklarade Ola Sigurdson.

– Enligt Aristoteles består en berättelse av början, mitt och slut. Men också av en peripeti, en vändpunkt. Och just sjukdom kan innebära en sådan förändring som gör att allting blir annorlunda.

Ett sätt att öva sin empatiska fantasi är att läsa litteratur.

– Goda berättelser tränar förmågan att resonera över vad som hade kunnat hända och övar känslor som fruktan, sorg, medlidande och kärlek. Också den medicinska diagnosen är intimt förknippad med en berättelse som skapar sammanhang. Men det finns alltid mer att lyfta fram.

Grundare av forskningsfält

Huvudtalare vid workshoppen var Rita Charon, professor i klinisk medicin men också doktor i engelska med litterär inriktning.

– Ingen kan vara annat än tacksam över de enorma framsteg som medicinsk vetenskap tagit de senaste hundra åren. Men det har också inneburit en objektifiering av patienten som faktiskt leder till sämre vård. Det var något jag märkte under min första tid som läkare när jag arbetade i ett av New Yorks mer utsatta områden. Mina patienter fick snabbt redogöra för sina smärtor i bröstet eller magen, sedan skulle jag ställa diagnos. Samtidigt stötte jag hela tiden på annan vårdpersonal, som sjuksköterskor eller arbetsterapeuter, som berättade helt andra saker, som att en patient förlorat jobbet eller hade problem med hyran. Och jag upptäckte att jag helt enkelt inte var tillräckligt välutbildad för att klara det här. Så jag bestämde mig för att lära mig mer om just berättelser och började studera engelsk litteratur. Och jag fann att litterär analys kan användas också inom vården.
 

På bilden: Rita Charon.

År 2000 startade hon programmet för narrativ medicin vid Columbia University. Det innebär att sjukvårdspersonal får studera litteraturteori, filosofi, religionsvetenskap och träffa olika sorters konstnärer.

– Det som är spännande är att alla blir så entusiastiska. Vårdpersonalen inser att de kan använda så mycket mer av sin kunskap när de upptäcker yrkets närhet till konst och filosofi. Och exempelvis de konstnärer vi arbetar ihop med blir inspirerade av de medicinska bilderna av hur bland annat hjärnan fungerar.

Patientens berättelse i centrum

Rita Charons tankar har spridit sig till olika delar av världen, bland annat till Kungälvs sjukhus, som sedan 2010 arbetar med projektet Andra ronden.

– Det är det mest lyckade exemplet jag stött på av hur narrativ medicin kan fungera. Patienter träffar ofta flera olika sorters vårdpersonal som läkare, sjuksköterskor samt kanske en psykolog eller en själavårdare. Varje gång måste patienten dra sin historia på nytt. I Kungälv gör man tvärtom. Här har man skapat ett särskilt rum där all personal som ska ta hand om en patient samlas för att lyssna när hen berättar om omständigheterna kring sin sjukdom. Det leder inte bara till bättre vård för patienten, det underlättar också samarbetet mellan personalen.

Att lyssna på en patient är en konst, menar Rita Charon, som kan jämföras med att utöva musik, måleri eller skriva en dikt.

– Det handlar om att låta sig absorberas av patientens berättelse på samma sätt som man kan uppslukas av en målning av Mark Rothko eller av en stråkkvartett av Sjostakovitj. För att kunna göra detta gäller det att vara både uppmärksam, nyfiken och respektfull.

Den som lyssnar blir på så sätt en del av historien, påpekar Rita Charon.

– Det paradoxala med att vara sjukvårdspersonal är ju annars att samtidigt som man är omgiven av smärta och död uppfattar man sig själv som immun mot kroppsligt lidande. Det är förstås ett sätt att skydda sig och kunna behålla sin professionella roll. Men känslor är inte så farliga som många tror, läkaren eller sjuksköterskan får lov att bli berörd. Patienten kan bli som ett vittne över människans villkor här på jorden som det kan vara viktigt att ta till sig. För även om det kan vara jobbigt att engagera sig är det också oerhört berikande.

Vidgade perspektiv

För en poäng med att arbeta med narrativ medicin är att också personalen ska uppleva sitt arbete som mer meningsfullt, påpekar Rita Charon.

– Jag lär mina studenter att, vid sidan av den vanliga journalen, också skriva en egen personlig journal över sina individuella upplevelser. När personalen sätter ord på sådant de varit med om, upptäcker de att de vet förvånansvärt mycket. Skrivandet blir på så sätt befriande.

Många läkare och sjuksköterskor skulle nog säga att de gärna vill lyssna mer på sina patienter men att de helt enkelt inte har tid.

– Och så är det ju, medger Rita Charon. I USA har en patient i genomsnitt 18 sekunder på sig att berätta om sin sjukdom. Så i det korta perspektivet är det förstås tidskrävande att lyssna koncentrerat på en patient. Men på lång sikt tjänar sjukvården på att få hela bilden med en gång eftersom man kan ge en så mycket bättre vård och undviker missuppfattningar och förhastade slutsatser.

Just nu arbetar Rita Charon på att ta fram en onlinekurs i narrativ medicin. Men egentligen skulle hon vilja skapa en mycket bredare kurs om betydelsen av berättande inom all offentlig verksamhet, exempelvis inom skolan, socialtjänsten och inte minst inom politiken.

– Många frågar sig hur amerikanerna kunnat välja en sådan person som Donald Trump till president. Men liknande rörelser, mot det som uppfattas som etablissemanget, har ju börjat växa också här i Europa. I USA finns människor som förlorade allt under finanskrisen 2008 och som sedan bara ses som dumma förlorare. Det är klart att de är arga och besvikna. Kanske måste vi börja lyssna, intensivt och nyfiket, även på dem.

Fotnot: Andra ronden är ett projekt vid Kungälvs sjukhus som startade 2010. En av initiativtagarna är överläkaren Valdemar Erling, som också medverkade under workshoppen. Projektet innebär att sjukhuset skapat ett särskilt rum där personal och patient träffas för att samtala om behandlingen. Alla inblandade i vårdprocessen möts, får samma information och blir därmed delaktiga i patientens berättelse. Valdemar Erling är också ordförande för nystartade Svensk förening för Narrativ medicin. Vice ordförande är Lars Midböe, Sveriges Kommuner och Landsting. Mer information: http://narrativmedicin.se.

[Artikeln publicerades i GU Journalen nummer 6 2016. Text: Eva Lundgren, foto: Johan Wingborg]

 

Kontaktinformation

Centrum för kultur och hälsa

Box 200, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Daniel Brodén|Sidan uppdaterades: 2017-01-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://ckh.gu.se/samverkan/aktiviteter/
Utskriftsdatum: 2017-09-21